Anvisningar till hälso- och sjukvården för fall av ebola

Hälso- och sjukvårdspersonal bör förbereda sig på eventuella ebolavirusinfektioner hos personer som har befunnit sig i ett aktivt epidemiområde de senaste 21 dygnen före symtomdebuten.

Man bör beakta möjligheten att personer som återvänder från områden där ebola förekommer är smittade, även om det inte pågår en aktiv epidemi i området.

Det är viktigt att insjuknade personer identifieras i ett tidigt skede. På detta sätt skyddar man personalen och förhindrar nya smittfall.

Den främsta smittvägen är nära kontakt med en sjuk person, i synnerhet personens blod eller sekret. Vid smittbekämpning är det mycket viktigt att skydda sig mot patientens sekret.

Misstänkt ebolavirusinfektion baseras på följande uppgifter:

vistelse i ett aktivt epidemiområde de senaste 21 dygnen före symtomdebuten
symtom som överensstämmer med ebolavirusinfektion
exponeringsuppgifter.

1. Epidemiområde

THL följer den internationella lägesbilden för smittsamma sjukdomar och får regelbundet information om förekomsten av ebola via ECDC och WHO.

THL informerar vid behov om nya betydande ebolaepidemier i Infektionsnyheterna.
Infektions- och vaccinationsnyheter

Uppdaterad information på WHO:s och ECDC:s webbplatser:

2. Symtom som överensstämmer med ebolavirusinfektion

feber >38,5 °C
kraftig huvudvärk, muskelsmärtor
kräkningar, diarré, magont
och/eller blödningar.

3. Exponeringsuppgifter

Smittorisken bedöms enligt tabellen för bedömning av smittorisk. Riskklassificeringen – dvs. indelningen i fall med mycket liten, liten och stor risk – avgör den fortsatta uppföljningen och åtgärderna.

Tabell: Bedömning av smittorisken

Tabell för bedömning av smittorisken (pdf 62 kb)

Bedömning av misstänkt ebolavirusinfektion

Den första bedömningen görs per telefon av infektionsläkaren eller av den behandlande läkaren efter att infektionsläkaren konsulterats.

Symtomfria personer

Ta reda på om personen har vistats i ett epidemiområde eller på annat sätt kunnat exponeras för viruset de senaste 21 dygnen och bedöm om personen har exponerats så att risk för smitta föreligger (se tabellen ovan Bedömning av smittorisken).

Om personen har vistats i ett epidemiområde utan att känd exponering förekommer, är smittorisken mycket liten. Be ändå personen att ringa infektionsläkaren om hen inom 21 dygn från senaste möjliga exponeringstillfälle får symtom som tyder på ebolavirusinfektion.
Om smittorisken bedöms vara liten, ska du be personen att mäta sin temperatur morgon och kväll tills 21 dygn har passerat sedan exponeringen. Personen ska genast ringa infektionsläkaren om hen får feber eller andra symtom som tyder på ebolavirusinfektion.
Om smittorisken bedöms vara stor, ska personen mäta sin temperatur morgon och kväll och hålla daglig kontakt med infektionsläkaren. Infektionsläkaren hänvisar patienten till fortsatta undersökningar och vård om patienten får feber eller andra symtom som tyder på ebolavirusinfektion.

Personer som uppvisar ett eller flera symtom, i synnerhet om de har feber på >38,5 °C

Ta reda på om personen har vistats i ett epidemiområde eller på annat sätt kunnat exponeras för viruset de senaste 21 dygnen och bedöm om personen har exponerats så att risk för smitta föreligger (se tabellen ovan Bedömning av smittorisken).

Om personen har vistats i ett epidemiområde utan att känd exponering förekommer, är smittorisken mycket liten. Läkaren måste ändå undersöka patienten och bedöma situationen efter att infektionsläkaren konsulterats. På mottagningen förs patienten direkt till ett eget rum. Om det uppstår misstanke om ebolavirusinfektion skickas patienten till sjukhuset enligt infektionsläkarens anvisningar för en utförligare bedömning.
Om smittorisken bedöms vara liten, ska du konsultera infektionsläkaren och skicka patienten till sjukhuset enligt infektionsläkarens anvisningar för en utförligare bedömning. Prover tas på patienten och ebolavirusundersökningar genomförs ifall man inte kan hitta någon annan tydlig orsak till symtomen, till exempel malaria.
Om smittorisken bedöms vara stor, ska du konsultera infektionsläkaren och planera patientens transport till fortsatta undersökningar och vård. Prover tas och ebolavirusundersökningar genomförs alltid.

Hur man skyddar sig inom hälso- och sjukvården

Användning av skyddsutrustning inom öppenvård och prehospital akutsjukvård – misstänkt ebolavirusinfektion med mycket liten smittorisk

Iaktta sedvanliga försiktighetsåtgärder i fråga om alla patienter. Skydda dig mot sekret från patienterna vid vård med närkontakt.

Skyddsutrustning som ska användas:

skyddshandskar
skyddsrock
visir eller kirurgiskt mun- och nässkydd och skyddsglasögon.

Hur man skyddar sig mot ebolasmitta inom hälso- och sjukvården (Arbetshälsoinstitutet, på finska)

Skicka patienten till sjukhus – misstänkt ebolavirusinfektion med liten eller stor smittorisk

Diskutera med infektionsläkaren om var patienten ska undersökas och vårdas, hur patienten ska transporteras och hur personalen ska skyddas under transporten.

Hur man skyddar sig på sjukhuset

Sedvanliga försiktighetsåtgärder för kontakt- och droppsmitta samt för luftburen smitta, om ingrepp som bildar aerosol genomförs.

Detaljerade anvisningar på sjukhusen om hur man tar på och av skyddsutrustning:

vätsketät skyddsrock eller overall
skyddshandskar
kirurgiskt mun- och nässkydd och skyddsglasögon eller visir
skyddsmössa
andningsskydd i klass FFP3 vid åtgärder där aerosoler bildas
skyddsskor eller gummistövlar vid behov

Andra bekämpningsåtgärder

Vanliga desinfektionsmedel dödar ebolaviruset snabbt.

Smittspårning

Smittspårning måste inledas snabbt. Smittspårning ska genomföras vid ebolavirusinfektioner som har verifierats på laboratorium.

Smittspårning inleds också vid misstänkta fall där smittorisken bedöms vara stor.

Smittspårningen genomförs av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i sjukvårdsdistriktet i samarbete med den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen och THL.

Åtgärder på nödcentraler

Om det under ett nödsamtal framgår att en person har symtom som stämmer överens med ebolainfektion och personen har vistats i ett epidemiområde, informerar nödcentralen enheten för prehospital akutsjukvård.

Sjukvårdsdistrikten utfärdar direktiv till verksamhetsenheterna inom den prehospitala akutsjukvården. Akutmottagningarna i ett specialupptagningsområde samordnar de nationella anvisningarna om den prehospitala akutsjukvårdens åtgärder.

I anvisningarna till enheterna för prehospital akutsjukvård ska det framgå hur man konsulterar läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar i sjukvårdsdistriktet eller THL för att få hjälp med riskbedömning, skyddsåtgärder och eventuella anvisningar om andra personer som exponerats.

Närmare upplysningar

Frågor om epidemiologi, bedömning av smittorisk och smittspårning gällande ebola besvaras av experter via THL:s smittskyddsläkare.
Smittskyddsläkaren vid THL tfn 029 524 8557

Hänvisning till fortsatta undersökningar och vård samt frågor om skydd
Sjukvårdsdistriktens infektionsläkare; HUS jourhavande infektionsläkare under jourtid tfn 09 4711 (växel)

Laboratorieundersökningar
HUSLAB
tfn 09 4711; kontakt via HUS jourhavande infektionsläkare under jourtid

Uppdaterad: Tue Dec 05 18:14:24 EET 2023