Vanliga frågor om mässling
Är mässling en farlig sjukdom?
De flesta som insjuknar i mässling klarar sig utan allvarliga följder. Den som blivit smittad får i regel hög feber och utslag, som går över på ungefär en vecka.
Av dem som har insjuknat i epidemier i Europa de senaste åren har 20–40 procent behövt sjukhusvård.
Sjukdomen är ofta allvarligare framför allt för
- små barn
- vuxna
- personer som har en sjukdom eller läkemedelsbehandling som försvagar motståndskraften.
Även en person med god grundhälsa kan få allvarliga följdsjukdomar som lunginflammation eller hjärninflammation.
Mässling leder till döden i 1–3 fall av 1 000 insjuknade.
Hur vet jag om jag har haft mässling?
På rådgivnings- eller vaccinationskortet finns i regel en anteckning om du har haft mässling.
Nästan alla personer födda före 1970 har i haft mässling. Föräldrarna brukar också minnas ifall deras barn har haft mässling.
Finns det vuxna i Finland som saknar skydd mot mässling av genomgången sjukdom eller vaccination?
Ett fåtal av dem som är födda mellan 1965 och 1975 kan ha undgått att få mässling och har inte heller vaccinerats mot sjukdomen.
Men en del av dem har kanske fått vaccinationen senare
- under en sjukskötarutbildning
- på förlossningssjukhuset
- inom beväringstjänsten.
I Finland inleddes vaccinationerna mot mässling 1975, då man vaccinerade ettåringar. Då gavs bara en vaccindos.
År 1982 började man vaccinera med MPR-vaccin vid 14–18 månaders ålder och igen vid 6 års ålder. Samtidigt vaccinerades även övriga barn i skolåldern.
Har ett spädbarn yngre än 6 månader som enbart ammas skydd via mammans antikroppar?
Det finns inga tydliga forskningsrön om att amning skyddar barnet mot mässling. Skyddande antikroppar verkar inte överföras via mjölken.
Antikropparna som överförs från mamman via moderkakan skyddar barnet i några månader. Deras hållbarhet är individuell och därför kan man inte säga exakt hur länge de skyddar.
Kan en vaccinerad person insjukna i mässling? Om ja, är vaccinationen ändå till nytta i så fall?
Vaccination hindrar inte virus från att komma in i kroppen. Därför kan även en vaccinerad person insjukna i mässling, men då måste exponeringen vara kraftig och långvarig.
Sådan exponering är i allmänhet familjekontakter eller långvarig vistelse i samma utrymme som en smittsam person.
Skyddet från vaccinet kan också minskas av
- en individuell immunologisk skillnad, dvs. skillnader i motståndskraften
- en sjukdom som sänker kroppens immunförsvar kraftigt eller
- en behandling som sänker immunförsvaret.
När en vaccinerad person insjuknar är symtomen i allmänhet lindriga och svårare att identifiera som mässling. Vaccinationen förhindrar effektivt allvarliga sjukdomsbilder och följdsjukdomar.
Det kan också finnas andra orsaker till att en person som är vaccinerad insjuknar. Till exempel att vaccinen har förvarats och transporterats felaktigt, vilket dock inte är ett problem i Finland.
Ger en genomgången sjukdom eller vaccination ett livslångt skydd?
Enligt vad vi vet idag får den som har haft mässling ett livslångt skydd.
Mässlingsvaccinet har använts i över 50 år och bland dem som fått två vaccindoser har endast en liten del insjuknat.
Mängden antikropparna som uppkommit efter vaccination avtar småningom, men vi vet ännu inte hur mycket det påverkar skyddet mot mässling. Det är möjligt att man kommer att ge en tredje dos med MPR-vaccin i framtiden.
Hur lätt smittar mässling?
Mässling är en av de sjukdomar som smittar allra lättast och den kan inte förebyggas med till exempel god handhygien.
En person som bär på smittan sprider viruset redan fyra dagar innan och fyra dagar efter att utslagen uppstår.
En insjuknad person utsöndrar mycket rikligt med virus i luftvägarna och de sprids när personen hostar eller nyser. Små smittbärande droppar blir kvar i andningsluften i upp till två timmar, även om den insjuknade redan har lämnat rummet.
Dessutom smittar viruset via beröring och kan bli kvar på ytor i ett par timmar. För att bli smittad behöver man alltså inte ens vara i direktkontakt med en smittsam person.
Vad menas med flockimmunitet?
Flockimmunitet betyder bokstavligen att flocken ger individen immunitet. Personer som är mottagliga för en sjukdom smittas inte om majoriteten av befolkningen är skyddade mot sjukdomen.
Eftersom mässling smittar lätt måste flockimmuniteten vara hög. Flockimmunitet uppnås när minst 95 procent av befolkningen antingen har haft sjukdomen eller blivit vaccinerad mot den.
Hur är flockimmuniteten mot mässling i Finland?
I Finland är flockimmuniteten mot mässling mycket god.
Vi har ett ovanligt omfattande rådgivningssystem och vaccinationsprogram och nästan alla barn vaccineras inom ramarna för dessa. Dessutom har en stor del av befolkningen haft mässling. I Finland finns det inga stora områden där många personer är mottagliga för mässling.
Det finns mindre områden där vaccinationstäckningen bland barn är lägre än 95 procent, så mindre lokala epidemier är möjliga.
Men även i dessa områden har den äldre befolkningen haft mässling, vilket gör att andelen personer i området som skyddas mot mässling kan överstiga 95 procent.
Är mässlingen likadan idag som på den tiden när nästan alla barn fick sjukdomen?
Man har konstaterat att mässlingviruset har över tjugo olika undertyper, dvs. genotyper. Vissa genotyper har försvunnit med tiden.
Man har inte funnit några skillnader mellan genotyperna avseende sjukdomen de orsakar eller sjukdomens allvarlighetsgrad. De vanligaste genotyperna i världen har de senaste åren varit D8, B3 och H1.
Vaccinvirusen tillhör genotyp A.
Varför är den allmänna inställningen till mässling annorlunda idag än före vaccinationerna?
Innan vaccinationerna inleddes kunde smittspridningen av mässling inte förhindras på något sätt och praktiskt taget alla insjuknade i sjukdomen.
Vi måste komma ihåg att man för över 40 år sedan inte visste lika mycket om sjukdomen som idag och inte informerade i lika stor omfattning. Det var betydligt vanligare med dödsfall bland småbarn och man informerade inte om dessa i nyheterna.
Idag är ett dödsfall ett för mycket, eftersom det finns ett säkert vaccin mot sjukdomen.
Hur många fall av mässling förekom det i Finland innan vaccinationerna inleddes?
På 1960- och 1970-talet innan vaccinationerna inleddes rapporterades årligen 10 000–40 000 fall av mässling i Finland.
